Regn

Oj, så det regnar. Det tycks orka länge ännu.
Men oroa er inte.
Jag har gjort en deal med vädergubbarna.
Snart slutar det regna och solen tittar på oss utan att behöva vara bakom det där täta grå molntäcket.
Snart kan vi alla vara ute i solskenet igen.

Carpe Diem

Jaha, idag har jag skrivit mitt sista inträdesförhör. Ända tills idag har jag varit sysselsatt med läsande (åtminstone har jag kunnat säga att jag har läst även om jag för det mesta bara suttit försjunken i mina egna tankar med boken framför mig), men nu är jag väldigt ledig. I själva verket har jag ingenting att göra.
För att inte gå omkring här hemma som en osalig ande är det bäst att hitta på något att göra. I morgon skall jag nog inte vara speciellt aktiv, men sedan. Nästa vecka är räddad. På lördag skall jag på bröllop, det är det första jag upplever så det är lite spännande. På söndag skall jag till lande, äntligen! Inte för att det är detsamma som förr, det är bara jag och Robin som åker, men ändå är det skönt att få åka dit. Måste klara mig flera dagar utan internet och Friends. Skönt. Kommer hem på torsdag och packar om, sedan bär det av norrut. Skall fira midsommar i Österbotten, det skall bli kul.
Därefter följer några förväntansfulla veckor innan jag får veta hur inträdesförhören gått. Sedan kommer antagligen en hel del val och kval att uppstå, men skall försöka klara dem utan större ångest.
Jag har inget att göra i sommar. Å ena sidan är det skönt, men å andra sidan innebär det att jag måste anstränga mig lite så att jag inte blir alltför passiv. Såklart att fotbollen tar upp en helt del av min tid, men dagarna kan bli långa om jag inte gör något. Måste väl störa några kompisar nu och då. Eller också börjar jag upptäcka Helsingfors med spårvagn som någon i Husis föreslog. Det blev inte interrail för min del som tänkt, kanske är det bra, kanske inte. Det känns ju inte så roligt men vem vet, kanske var det meningen...?
Jag har alltså inga stora planer för sommaren. Ändå har jag lovat mig själv en del saker.
För det första skall jag läsa Bibeln flitigare. Fick en fin studiebibel i studentgåva så den tänkte jag börja studera lite närmare.
Jag skall lägga mitt tusenbitarspussel jag köpte i Paris.
Jag skall läsa riktiga böcker, inte skolböcker.
Jag skall vara utomhus så mycket som möjligt och absolut minska på mitt datoranvändande.
Jag skall ta dagen som den kommer, men ta tillfället i akt och göra något av den.

Nåja, jag hade inte så mycket att komma med. Avslutar här för att kunna börja på ett nytt, smartare och mer genomtänkt och sammanhängande inlägg.

Du ska inte tro det blir sommar
ifall inte nå´n sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt,
då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar,
Jag gör hela kohagen grön
och nu har sommaren kommit
för jag har just tagit bort snön

Jag gör mycket vatten i bäcken
så där så det hoppar och far
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen
för jag gör den alldeles skär.

Och smultron gör jag åt barna
för det tycker jag dom ska få
och andra små roliga saker
som passar när barna är små
Och jag gör så roliga ställen
där barna kan springa omkring
då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring.

Idas sommarvisa bara för att inlägget skulle bli längre. Och kanske också lite därför för att jag tycker att Ida är söt.
Au revoir.

Hej, jag är fundersam. Vem är du?

Min ägare har fått mig
av en vänlig gammal präst.
Men ändå är det andra
som använder mig mest.
-Vem är jag?

Namnet, såklart.
Namnet är sist och slutligen en rätt så viktig del av jaget. Även om det inte direkt påverkar personligheten så är det ändå under ditt namn andra lär känna dig. När du träffar en icke- bekant person är det första du gör att tala om för honom vad du heter. Det är ganska naturligt. Alla som känner mig har lärt känna mig som Freja. Inte som Anna eller Kajsa eller någon annan. Och har jag inte något annat svar på frågan "Vem är du?", kan jag alltid svara "Freja".
Bläddrade i en bok där mamma har antecknat en del saker om min tidiga barndom, de första orden och sådant. Där var även namnförslag, och jag är nog glad att det blev det det blev. Vissa kan ju nog vara lite ledsna över att de har haft alltför fantasifulla föräldrar när det gällt val av namn...
När du träffar en människa ny för dig, skakar du hand med henne och säger ditt namn.
Det intressanta är sedan det du berättar om dig när du under det första längre samtalet skall berätta lite om dig själv. Här lyser vikten av tillhörandet till sociala grupper fram. Du berättar att du är från Finland, kanske säger du att du är finlandssvensk. Du berättar om din familj, vilka som hör dit. Kanske spelar du i ett lag, är med i en klubb eller sjunger i kör. Du berättar var du studerar eller arbetar. Sällan redogör du för dina personlighetsdrag när du presenterar dig. Du säger inte att du är blyg och tystlåten eller att du är arbetsnarkoman eller är lat och åker snålskjuts på andras bekostnad. Personlighetsdragen får den andra personen själv upptäcka, om han vill lära känna dig närmare.
Dina närmaste vänner har säkert glömt det första intrycket du gav dem och har ändrat på alla fördomar de hade om dig när ni först träffades. De vet av egen erfarenhet att du är blyg, inte gärna sjunger högt inför andra eller är glad och utåtriktad eller har städmani. Det har du inte behövt berätta. Ändå har de varit villiga att lära känna dig bra, och accepterar dig för precis den du är. Sedan beror det på hur nära du låter någon komma. Vem får veta dina djupaste hemligheter, vem kommer in i din personlighet och snuddar vid ditt allra innersta kärnjag? Det väljer du, och det väljer den som är villig att komma så nära dig.
En del får bara veta ditt namn. Andra vet var du gått i skola. Inte alla vet vem du är.

Sol både ute och inne

Som så många redan har konstaterat är sommaren här på allvar. Hoppas den har kommit för att stanna. Jag måste försöka börja hitta på program åt mig på dagarna eftersom jag inte jobbar eller har något annat för mig. Vilken tur att jag ännu har ett inträdesförhör kvar, jag är sysselsatt ännu en vecka. Men sedan borde jag börja göra saker jag vill hinna med, annars går det som varje år då man under den sista veckan av sommarlovet skall försöka hinna med allt man inte har hunnit med. I sommar skall jag njuta till fullo och använda min tid till något bra, inte bara solande på bakgården. Sola kan man även göra på andra ställen i bättre sällskap än sig själv.
Tänk så humöret kan slå om snabbt. Under de senaste dagarna har jag nog haft starka humörsvängningar. Under studentfesten och dagen därpå var mitt humör på topp. Dock följde en djup besvikelse igår då jag märkte att den halvt planerade interrailresan knappast blir av för min del. I så fall skulle jag lämna ett helt lag åt sitt öde... Visserligen innebär det en möjlighet att delta i läger och sådant jag annars hade missat, men kan ändå inte låta bli att vara ledsen över det. Nåja, det kommer nya somrar med nya chanser. Idag har mitt humör återställts. Fick en hel del läst idag, vi vann vår match och jag fick reda på att jag kom vidare till det andra skedet i inträdesförhöret i Åbo. Så nu får jag åka dit igen, hurra! Mina känslor är blandade angående det. Är ett steg närmare en studieplats i Åbo, bör bara göra ett gott intryck på fredag. Är också ett steg närmare fem år i Åbo. Vet inte om jag skall skratta eller gråta. Jag har ju inte kommit in ännu, så väntar och ser om det blir något alls. Ropa inte hej förrän du är över bäcken...
Jag fick en laptop av mamma och pappa i studentgåva, så sitter framför den kvällarna i ända. Har hittat en massa nya spel. Förut var det Solitaire som gällde, nu är det Mahjong. Det är otroligt lätt att fastna och inte kunna slita sig från det. Jag måste så klart spela tills jag vinner, och när jag vinner tänker jag "äh, en gång till". Så håller jag på tills det blir en ond cirkel som jag med våld måste försöka bryta.
Min sommar kommer väl mestadels att innebära fotbollsspelande. Till mitt stora förtret blir det inte så mycket tid för lande och knappast några längre båtturer i skärgården heller. Saknar det. Att vakna i akterruffen av vågskvalp, känna doften av nyrökt fisk, äta nypotatis och sill och flundra, sitta längst fram i fören med benen över däck så att jag inte ser något annat än havet. Hoppas det inte bara förblir barndomsminnen, utan att jag ännu får chansen att uppleva en sådan sommar. Förra sommaren var den första då jag missade båtsäsongen, det känns som en evighet sedan sist.
Oj, så sena kvällar det blir. Dagarna är så långa nu och det blir inte mörkt förrän sent på kvällen, så min dygnsrytm håller på att rubbas helt. Måste försöka slita mig från datorn nu, skall upp och läsa i morgon igen.
Godnatt hattifnatt.

Är drömmar till för att...
...drömmas?
...förverkligas?
...gå i kras?

Sjung om studentens lyckliga dag!

En pinfärsk, trött men lycklig student vandrar hem från busshållplatsen. Solen håller på att gå upp, fåglarna kvittrar redan. Det verkar bli en fin solskensdag. Det är den 3.6.2007, klockan är 04.30.



Igår var det den stora dagen. Äntligen fick jag sätta på mig studentmössan, efter tre år i gymnasiet och en knapp månads intensiv läsning inför studentskrivningarna. Dagen började klockan sju då min väckarklocka ringde, och före halv tio kom jag till skolan där det började samlas uppspelta blivande studenter och deras föräldrar med kamerorna i högsta hugg. Klockan tio marscherade vi in i gymnastiksalen och vårfesten och dimissionen kunde börja. Det hela tog dryga två timmar, sedan bars vi traditionsenligt ut ur huset av yngre elever. Utanför grattades vi av föräldrar med rosor och fotografier. Mommo och mofa kom dit och kastade sig över mig rätt så fort. Efter kramar och småprat med lärare och kompisar började vi söka oss hemåt för att kladda grädde på tårtan och blanda ihop salladen. Hos oss gick det rätt så lugnt till. Folk kom och gick med jämna mellanrum, och det var aldrig jättemånga gäster hos oss på samma gång. Solskensvädret som vi hade beställt gjorde det möjligt att sitta ute, så det blev varken varmt eller trångt. Fick rosor och presenter och skålade och åt tårta tills jag höll på att spricka. Får fortsätta på kaklinjen resten av veckan, det blev en hel del över. Synd, det är svårt att motstå godsakerna och det är bikiniväder nu så man borde ju akta sig lite. Partyt höll för min del på till strax efter klockan sex då jag måste börja åka iväg till studentbalsmiddagen på restaurang Sipuli. Det var en riktigt trevlig middag, även om maten kanske inte var en direkt succé. Halv tolv- tiden började vi ta oss mot Casa där efterfesten skulle äga rum. Det var kvällens flopp, ägnade säkert två timmar till att köa, först för att över huvudtaget komma in, sedan för drinkkuponger och sedan till bardisken. Tröttnade ganska snabbt och efter halv tre började jag fundera på att söka mig hemåt. Taxiköerna var kilometerlånga över allt så fick vänta på nattbussen. Var hemma halv fem på morgonen då solen hade börjat gå upp. Kändes lite konstigt att gå och lägga sig då det var så ljust, men nog somnade jag alltid.



Sov fem timmar och vaknade för att gå ut i sommarvärmen och spela fotboll. En aning orkeslös var jag nog, men piggnade till efteråt. Var sedan på Henriks andra studentfest och proppade i mig mer kaka. Veckoslutet tog sedan slut i och med att Jan skulle in igen. Antar att det här veckoslutet är det som jag nog alltid kommer att minnas, åtminstone hoppas jag det eftersom man bara blir student en gång. Värt att minnas i alla fall. Om en vecka borde mina foton komma, hoppas de blev okej så man täcks skicka iväg tackkort.



Konstigt att tänka att sommarlovet har börjat. För mig märks det inte riktigt, har haft sommarlov sedan april. Sommarväder är det i alla fall. Måste väl läsa lite ännu ett par veckor inför inträdesprovet till Soc&Kom, men jag tror att läsandet sker utomhus för det mesta. I morgon tar jag boken med mig till simstadion.



Studentmössan läggs tillbaka i lådan och göms i skåpet för att tas fram nästa valborg.

Grattis till alla studenter, hoppas er dag var lika oförglömlig som min.