Första advent

Första ljuset i adventsljusstaken är tänt.
I morgon börjar nedräkningen fram till jul. Ännu 24 chokladbitar kvar.
Under helgen har jag kommit in i julstämningen på allvar. Jag tjuvstartade visserligen i november då jag började låta tankarna vandra till julklappslistor i stället för att hålla dem på tentboksinnehållet, men efter en härlig lillajulshelg med risgrynsgröt, pepparkakor och glögg är jag redo att börja vänta på julen på allvar.
Jag älskar julen och allt som hör till. Dofterna, förberedelserna, musiken, julklappsprassel och pyssel... Allting väcker så många minnen. I min tidigare barndom skrev vi önskelistor och lade dem under mattan i väntan på att en tomte skulle komma och ta dem. Numera glömmer jag nästan bort att fundera på vad jag önskar mig, och listorna jag gör gäller snarare julklappsidéer. Ändå är advent en spännande tid, om än på annat sätt än förr.
Vissa påstår att julklappsshopping är det värsta som finns, men det håller jag inte med om. Visserligen är det inte så kul att trängas i varuhusen tillsammans med typ alla finländare, men om man tar det lugnt går det faktiskt att njuta av det. Skönt att bara gå omkring, titta, fundera och tralla med i julsångerna som spelas.
Det bästa som finns är att hitta den perfekta julklappen, komma hem, sätta på julmusik, stänga in sig i sitt rum och paketera in gåvan i vackert paketeringspapper och alldeles för mycket tejp, tillverka ett personligt julkort med ett fyndigt rim och sedan komma ut från rummet med ett sådant där hemlighetsfullt leende på läpparna.
Till första advent hör en del traditioner. Idag fick jag risgrynsgröt till frukost. Efter adventsgudstjänsten åt jag lutfisk. Traditioner är till för att hållas fast vid, även om somliga rynkar på näsan åt lutfisken. Adventsljusstaken kom fram och julskivan spelade för första gången i år. Nu väntar jag bara på att alla tenter skall vara över så att jag kan baka pepparkakor och julbröd. Hoppas jag inte psykiskt inleder mitt jullov redan nu, annars glömmer jag antagligen bort att det ännu är några veckor intensiva studier kvar.

Hoppas alla kan låta lugnet övervinna stressen och vänta på julen med glädje, spänning och lite barnslig iver.

Fridfull adventstid!

Årstidsväxling

Det blev tyst.

Äntligen är det vitt på marken, iskristaller på fönsterrutorna och frost på träden. Det är inte mycket, men så att det märks att vintern har gjort entré. De några köldgraderna tvingade mig att gräva fram mössan och yllesockorna och gjorde näsan och kinderna kalla på några minuter. Rinnande näsa och härligt röda kinder när man kommer in är resultatet. Väntar bara på mer snö och mer knarr under skorna.
Man kan nästan höra att hösten blivit vinter. Årstiderna låter olika. Hösten har hållit mig vaken länge under ruskiga kvällar, med sina vinande vindar som får husknutarna att knaka och plåttaket att slå. Hösten rör på sig. De fallna löven virvlar omkring och vinden rufsar till håret.
Vintern är stilla. Jag satt och tittade ut genom fönstret idag, och det såg ut som ett vykort. Inte den minsta rörelse.

Hoppas tystnaden håller i.