Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne

14 november 2007

Mandarinfingrar

Har snart ätit upp ett kilo mandariner, och det är bara onsdag (handlade i måndags). Egentligen vet jag inte om det är mandariner, kan ha varit klementiner eller satsuman eller tangeriner eller något annat, men små orangea citrusfrukter är alla mandariner för mig. Hur som helst, lukten sitter ingrodd och går inte bort ens med tvål eller Fairy, som jag kommer i kontakt med när jag diskar. Det gör att jag luktar mandarin på långa vägar, hoppas ingen har något emot det. Mandarindoften får mig att tänka på julen. Vet inte riktigt varför, men kanske det har att göra med att mandarinerna brukar dukas fram någongång efter kaffet och julklappsutdelningen tillsammans med andra frukter som ingen egentligen orkar äta. Gott med mandariner i alla fall, trots att mina vantar också börjar dofta mandarin småningom. Det får jag leva med.
Motstod ett enormt godissug. Dels berodde det på min lathet, något gott skulle ha kostat mig en kall promenad till butiken, och det hade jag ingen lust med efter klockan sju, då det redan var mörkt och ruskigt och jag hade duschat och tagit på mig mina myskläder. Åt kletig gröt i stället. Tror den var för länge i mikron. Är fortfarande sugen på lite tröstande choklad, men får nöja mig med att dofta på mina händer och gå och lägga mig för att glömma hungern.
Motion piggar upp för stunden. I går hade jag en lång skoldag och kunde ha somnat bums när jag kom hem efter klockan fem. Cirkelträning gjorde susen, piggnade till och kände mig bättre till mods. Skönt att ha den möjligheten tvärs över gatan varje tisdag. Idag hjälpte inte länken mot trötthet. Hoppas jag somnar i kväll, skall upp till åtta i morgon bitti.
Ser framemot veckoslutet, det kommer en massa konstiga typer från Helsingfors till Åbo. Hurra, det betyder att jag slipper ta tåget hem detta veckoslut. Får se hur mycket jag deltar i under festivalen, jag måste läsa åtminstone den ena dagen. Kanske kvällarna kan ägnas åt lite sociala samspel och andlig föda.
Väntar på snön. Kylan finns, nu saknas bara det där vita som skulle lysa upp världen en aning.

Mörkret är ljusare i sällskap.