Vaya con Dios

Fniss, gissa var jag sitter nu? Jo, i bussen på väg till Åbo. Fick en fantastisk idé när jag såg modemet ovanför chauffören och en liten, väldigt diskret lapp där det står att det finns ett trådlöst nät till förfogande. Varför inte utnyttja möjligheten att nå toppen av nördighet?
Det är tisdag kväll. Inte den vanligaste dagen för min del att vara på väg till Åbo. Det är undervisningsfritt denna vecka, så har haft ett längre veckoslut. Åker av och an för att plugga i morgon och tenta på torsdag. Jätteskönt att ha fått vara hemma tillräckligt länge för att känna mig okej med tanken att åka bort igen. Får bara inte bli för bortskämd med långa helger, kanske det ändå gör det svårare att åka... Nu är det åtminstone bra, och bussresan är mycket trevligare så här. Hellre blogg och annat kul på nätet än skolböcker.
Vad har jag då fått ut av detta långa veckoslut? På fredagen var det Action, kul att höra teamet från Hillsong och träffa vänner igen efter en paus på hela fem dagar. Efteråt var det sällskapsspelkväll hos oss, måste ju utnyttja det för en gångs skull tomma huset. Lördagen slösade jag bort, hade inte fått något uträttat och rätt som det var var klockan fem och det var dags att ta sig till stan igen för att höra på mer lovsång. Undantagsvis ville ingen göra något efteråt, så det blev inte så sent. Kanske det bara var bra. Söndagen såg ut som vanligt, med den stora skillnaden att jag fick somna i min egen säng. Först nu när jag tänker på det märker jag hur bra det kändes. Ingen ångest, bara trygghet. I går och i dag har jag läst lite inför tenten, och dessutom utnyttjat någon annans lediga vecka, så i det stora hela har det nog varit så bra som jag hade tänkt mig.
Det jag är specielt glad åt är att jag kunde delta i alfakursen på igår. Det var ett intressant och bra föredrag och en trevlig och givande diskussion i grupp efteråt. Det jag kanske mest har tänkt på var påståendet att Gud inte är religiös. Poängen var ungefär att man kanske borde se kristendomen mer som en livsstil än som en religion, en livsstil som formar och präglar personligheten och som syns i allt det man gör. Jag tror det här är något som har utvecklats hos mig under de senaste åren. Till en början var kanske min kristna tro bara en enskild del av mig, en avgränsad enhet som jag kanske inte lät lysa fram så tydligt i andra situationer än i den kristna gemenskapen. Nu är det mer något som hänger med i allt det jag gör, något som påverkar mina val, mitt sätt att leva och se på livet, min moral och mitt förhållande till mina medmänniskor. Min livsstil.
Vaya con Dios- gå med Gud. Jag vet att han går med mig, men måste försöka komma ihåg det oftare. Komma ihåg att det är han som gör min vardag så väldigt lätt att leva.

Usch, nu börjar jag bli åksjuk. Tåg är nog bättre om man skall läsa (eller i mitt fall chatta och blogga). Om en timme är jag framme, sedan är det bara att bädda sängen (har tvättat lakan så de är rena och doftar gott) och gå och lägga mig. När biblioteket öppnar i morgon klockan nio står jag redan utanför och trampar, redo att suga åt mig kunskap.