Den första snön

Hon slår upp ögonen och springer fram till fönstret. Det har snöat i natt! Hon trycker näsan mot fönsterrutan och tittar ut på den snöbeklädda, vita världen. Så annorlunda det är. Så ljust, så vitt. Det är lika fascinerande varje år- dessa oregelbundna snökristaller som singlar ner och landar mjukt på marken, som man inte kan hålla i och som smälter på nästippen. Hon tittar en stund med stora ögon på den vintriga trädgården. De bara träden har fått en frostig vinterskrud och hela gräsmattan är dold under ett mjukt täcke. Ingen har ännu gått där. Tänk att få vara den första. Fönsterrutan immar igen av hennes andedräkt och hon lämnar efter sig ett avtryck av näsan och läpparna när hon springer iväg till tamburen i bara pyjamasen.
Vänta lite nu, du måste äta morgonmål först, säger mamma. Vilken brådska flickan har, tänker hon och ler trött. Hon har i sin iver inte förstånd att sova länge ens en lördagsmorgon.
Gröten slinker ner i ett nafs, sedan fram med tjocka tröjor och på med mössa och vantar. Inte så bråttom nu, dra fast dragkedjan ordentligt. Har du yllesockor på dig? Sedan, äntligen, ut i det vita vinterparadiset.
Hon plumsar genom snön som når hennes korta ben ända upp till knäna, vinkar åt granngubben som skottar fram gången framför sin dörr, och kastar sig ner på rygg. Hon breder ut sina armar och ben, ritar snöänglar. Flera stycken, bredvid varandra hand i hand, om och om igen.
Hon stiger upp, rättar till mössan och betraktar sitt verk.
Går det att göra snöbollar?
Ja, hurra! Hon rullar stora och små, kryper omkring i snön kors och tvärs över gården och en blir större än alla de andra. Så tung den blir, hon orkar knappt rubba den. Hon lämnar den kvar mitt på gården och rullar en till, lite mindre. Den blir lagom stor, precis så att hon orkar lyfta den. Hon placerar den ovanpå den jättestora snöbollen och rullar ytterligare en till, ännu mindre än de tidigare. Oj, så högt det blev att lyfta. Men hon klarar det och beundrar stolt sin snögubbe. Ögon måste han ha. Hon kryper in under granen och gräver fram kottar och sticker in dem som ögon. Grus från grannens nyskottade gång radar hon till en glad mun. Undrar om mamma har morötter?
Pappa har varit ute och skottat snö ner från taket. Det är en perfekt hög att gräva tunnlar i! En stor tunnel rakt igenom, ett titthål i taket och ett lönnrum där man kan gömma sig för snömannen och grannens hund.
I ett huj har dagen gått. Genomvåt och röd om kinderna står hon i tamburen igen.
Du måste vara genomfrusen, säger mamma och hjälper flickan med ytterplaggen. Spring och ta på dig ett par torra strumpor så skall jag laga lite kakao. En sådan fart det är i ungen, ler hon för sig själv.
Det är mörkt ute nu. Mot gatlyktans sken ser man snöflingorna singla ner. Varifrån kommer de? De sprider ett sådant förunderligt sken i vintermörkret och förvandlar hela världen.
Snart har grannens gång snöat igen.

Det var länge sen sist. Nu är hon för gammal för att leka i snön. Trött drar hon upp rullgardinen och tittar ut. Solen skiner från den klarblå vinterhimlen och det vita, bländande skenet tvingar henne att kisa. Det har snöat i natt. Granngubben skottar sin gång. Vad är det för idé med det? Den kommer ändå att snöa igen. Eller också är det plusgrader i morgon och snön smälter bort lika fort som den kom. Nej, inte kan vintern vara här på allvar ännu. Har de inte lovat oväder till de följande dagarna?
Det är bara att gå och lägga sig igen. Hon gillar ju inte vintern. Hon avskyr ju att frysa, hon kan ju inte tåla slasket på de våta gatorna i centrum och snöyran som förstör frisyren på några sekunder. Nej fy, i ide borde hon gå som andra mumintroll. Hon är alltför gammal för att tumla omkring i snön, göra snögubbar och gräva grottor och göra änglar och snölyktor som lyser upp gången så vackert om kvällarna. Hon är ju nästan vuxen. Sådant är bara till för barnungar.
Hon vänder sig om för att återvända till sin varma säng för att drömma om sommaren.
Stannar, tvekar, sneglar ut.
Vitt, gnistrande, lockande.
Om hon ändå kunde...
Bara en gång.
Hon springer ut och kastar sig på den snötäckta gräsmattan och andas in den kalla, friska luften. Gör en snöängel. Kramar till en snöboll.
Vintern är här igen.