I valet och kvalet

Som en fågelunge som står på kanten av sitt bo
och ser ner mot det avlägsna, okända,
vet inte hur, men måste våga tro
att allt går bra och inget ont kan hända.

Som en fågelunge som väntar på luft under sina vingar,
viljan att stanna kvar, men något honom tvingar.
Är det värt att hoppa, tänk om allt går fel?
Vad är värt att leva för om ingenting går väl?

Så känner jag mig ibland. Skall jag våga ta steget ut
mot en framtid som verkat så oviss och ringa?
Har jag mod att fatta alla beslut,
att alla de stora frågorna betvinga?

Men det steget är visst värt att ta, jag behöver inte vara rädd.
Allting skall klarna en vacker dag, och då skall jag vara beredd.
Det går lätt trots mina vacklande steg,
jag vet du är med mig, jag hittar min väg.

Det är värt att leva. Liv är dig givet.
Vet att du är en mening i livet.