Studieliv?

Åter igen lider veckan mot sitt slut. Det här är min första vecka med "rikitg" skola, men jag skulle inte direkt säga att jag har haft mycket att göra. Eftersom många kurser börjar först nästa vecka eller till och med därpå följande vecka, har jag bara haft två timmar föreläsning varje dag. Inte borde jag ju klaga, jag antar att det nog kommer en dag då tenterna och arbetena börjar stressa mig. Men nog skulle det vara kul med lite program.

Vad har jag gjort då? Två dagar har jag börjat klockan ett, så då har jag gått på en uppfriskande morgonlänk. Sedan har jag i lugn och ro kunnat sitta i köket med min pinfärska Husis och äta morgonmål. På tisdagen hade jag ett par morgontimmar, så länken sköts upp till eftermiddagen. Har nog tänkt göra något varje dag, dels för att jag annars skulle sitta inne, och frisk luft skadar inte, och dels måste jag ju upprätthålla min sportiga image.

Idag var jag ledig. Gick trots det till skolans datasal på morgonen för att göra ett pararbete. Skönt att det blev gjort, slipper stressa med det senare. Efter lunch besökte jag bibliotekets läsesal för första gången. Dock inte den sista, jag antar att jag kommer att vara en ivrig besökare där. Jag vet av erfarenhet att läsning inte kan ske hemma eftersom jag blir distraherad av datorer och annat skoj som finns inom räckhåll. Började läsa i min första tentbok. En megastor Bioligical Psychology-bok. Vi måste läsa den innan kursen börjar och skriva intent. Tur att jag läste så mycket om nerver och nervsystemet till inträdesförhöret, det är inte bara nya saker att försöka förstå. Visst är det ju jobbigt att plugga, men jag är ändå glad åt att få börja läsa. Bläddrade i kapitlen som vi givetvis inte har till tenten, och där fanns massor med spännande grejer. Måste förlänga mitt lån och läsa bara av intresse (yeah, right!).

I söndags då jag efter ett veckoslut hemma skulle åka tillbaka till Åbo kom en ström av ångestkänslor och ledsamhet emot mig. De känslorna försvann när jag kom fram. Skönt att veta det, nästa gång jag inte vill åka tillbaka vet jag att jag glömmer det bara jag är framme. Mitt rum ser ut som ett rum nu. Har både matta och gardiner. Visserligen är gardinerna egentligen bordsdukar, men det behöver ju ingen veta. Nu fattas bara en krukväxt. Jag trivs med staden också. Gillar de korta avstånden, gillar ån och tycker om att se domkyrkan var jag än står. Om jag har sprungit så långt att jag inte ser den mer, vet jag att jag har sprungit ganska långt. Domkyrkan är annars också trevlig att ha nära sig. När min väckarklocka ringer jämnt åtta, kan jag höra kyrkklockorna slå så fort jag har fått tyst på min klocka. När jag satt i biblioteket och läste kunde jag utan att kolla tiden veta när en kvart, en halvtimme och småningom en hel timme hade gått. Fick efter att ha duschat efter länken och ätit en dubbelportion gröt en enorm lust att gå ut och gå. Gick en sväng längs ån, och kunde på tillbakavägen räkna till åtta slag.

Jag vet att Åbo knappast någonsin kommer att vara eller ens kännas som min hemstad. Men jag kan inte låta bli att tycka om staden. Och det är väl det bästa jag kan göra, situationen skulle inte vara bättre om jag inte skulle trivas.

Jag håller fortfarande på att lära mig att klara mig själv. Bra övning att bo lite ensam. Jag fick mitt studiestöd, vilket gjorde att jag känner mig lite rikare. Fick lov att köpa mjölk och ost idag. Har så lite plats i kylen att jag inte kan skaffa så mycket på en gång. Tänkte satsa på att äta hälsosamt, men när det gäller ost tänker jag nog strunta i fettprocenter. Aamupala, 5% fett, smakar ingenting. Har köpt en massa äpplen. Valde gröna, de var sura. Kanske blir de bättre med tiden.

Vi har kurs under veckoslutet, fredag eftermiddag-kväll och hela lördagen. Utvecklingspsykologi, hurra! Även om det är på veckoslutet så är jag ivrig. Om två veckor är det lördag-söndag.

Får besök imorgon. Ser framemot veckoslutet med allt vad det innebär.






Undrar i vilken ända man skall leta efter skatten?

Ni finns i mina tankar.