Normal autism

Den nyfödde lever i sin egen värld, knappt medveten om vad som händer runt omkring, och han sover mest hela tiden.
Jag sover nog inte 16 timmar per dygn, men annars kan jag beskriva mitt tillstånd som normal autism, Margareth Mahlers första stadium i den psykosociala utvecklingen. Jag lever i min egen lilla värld som består av koncentrerat läsande då inget annat runt omkring mig uppmärksammas. Visst är det lite ensamt, men det är det som krävs just nu, i denna fas av lagomhög stress. Dessutom trivs jag i mitt eget sällskap bland tankekartor och fina bilder som jag dekorerar mitt rum med. Skall snart rita varseblivningscirkeln, undrar bara var den skall få plats...
Jag tror jag har upptäckt mitt stora intresse- psykologin känns allt mer intressant och spännande. Extrakul är det med aha-upplevelser, och då jag märker samband och hur saker och ting förhåller sig till varandra.
Visst läser jag främst med studentskrivningarna i tankarna, men å andra sidan tror jag inte att jag skulle sitta och rita scheman om ämnet inte intresserade mig ett dyft. Hoppas min iver hjälper mig i skrivningarna, visst är det lättare att skriva bra om ämnet intresserar. Dessutom gick min preli ganska bra, så har bara positiva känslor just nu.
Detta var bara ett kort avbrott för att påminna mig om att det finns en värld utanför mig själv. Dags att återvända till min verklighet för att rita upp Neissers varseblivningscirkel som beskriver vår grundprincipen för vår kognitiva aktivitet.
Inom tre veckor har jag säkert kommit ut ur skalet, innan dess är det nog skrivningarna som tar upp den största delen av min tankeverksamhet. Så vemodigt det kommer att kännas att plocka ner allt från väggarna och packa ihop och städa undan alla saker. Ingen annan än jag kommer någonsin att få nytta av mitt tidsslöseri.