Pausunderhållning

Nu har jag inte skrivit på länge, så det är väl dags att upplysa er om att jag fortfarande lever.
Sitter på Rikhardsgatans bibliotek vid en otroligt långsam dator, och har just tömt en kopp kakaokaffe och är sur för att jag inte har slantar för att kunna köpa en till. Halva tiden har redan runnit ut, så måste vara snabb. Jag var på vippen att ge upp, eftersom mitt tålamod inte räcker till för långsamma datorer, men nu när jag äntligen fått det att fungera är det väl bäst att skriva lite.
Jag har suttit och läst lite modda, och skall på Arbis prepkurs om en och en halv timme. På fredag är det skrivningar, och dem ser jag lagom mycket framemot. Försöker dock att inte stressa, min preli gick alldeles bra, så man kan hoppas att det stärker mitt självförtroende eftersom en positiv inställning oftast är till stor hjälp.
Annars då? Jan har varit hemma de två senaste veckosluten, vilket har lyst upp min vardag. Nu är han inne en och en halv vecka till, men fick en lagom stor dos av honom för att överleva. Dessutom händer det en hel del saker innan han kommer ut igen, så jag hålls åtminstone sysselsatt.
Den sista skoldagen klarade jag av på måndagen och provveckan körde igång. Nu gäller det att klara av den för att kunna njuta av abispexet, penkkisen och kryssningen som är på kommande. Har beställt fyra kilo godis att kasta på folk, och nu väntar vi på att få våra halare så vi kan börja fixa dem. En massa skoj på kommande. Måste kanske fokusera på textkompetensen och hörfarna som kommer före...
Sen börjar allvaret. 3 veckor av intensivt läsande. Måste ha en sträng självdisciplin för att klara det.
Efter det är det definitivt allvar. Måste komma på vart jag skall söka, eftersom jag i något skede borde läsa till inträdesförhör. Dumma jag som har trott att jag skulle få en uppenbarelse av något slag... Åtminstone en aha- upplevelse.
Nåja, den hinner väl komma.

Har suttit och skrattat åt eufemismer.
Kanske skall jag bli hygientekniker när jag blir stor (dvs roskiskusk). Eller lokalvårdare (städerska). Jag är arbetsskygg (=lat).
Ett snällare uttryck för dum är person med förskjuten begåvningsprofil.
Lata och dumma elever heter fritidsfixerade edukandkomponenter med försjuten begåvningsprofil. Det finns inget som heter hungersnöd. Very low food security är det.
Jag är hungrig, kan bero på att jag inte har ätit sedan klockan elva.

Time´s up.