Oh Happy Day!

I'm walking on sunshine...
Är på solskenshumör! Det händer allt oftare, även om jag själv skulle tro att det är tvärtom- så här mitt i skolstressen. Men allt oftare upplever jag sådana där små glädjerus, som gör att jag är på gott humör hela dagen. Kanske beror det på att vi har en klarljuslampa vid köksbordet... Det kan ju hända att den har en bidragande effekt. Men jag har i alla fall märkt att små saker kan lysa upp vardagen ordentligt.
Idag var världen vit när jag vaknade. Äntligen ett tecken på att det kanske blir vinter i år trots allt! Jag steg upp tidigt och hade hela dagen framför mig. Inledde med ett besök i Åggelby gamla kyrka, och lät det inte störa mig att bilen var igensnöad och att jag fick iskalla händer och våta kläder av att sopa den, vilket jag annars skulle ha irriterat mig på. Fick lite läst idag på dagen, och en härlig joggingtur nu på kvällen blev en bra avslutning på veckoslutet.
Jag tror att en orsak till att jag vaknade med ett leende på läpparna var gårdagen. Fick ett överraskande besked om att Jan skulle ha kvällspermission, så det blev en rivstart iväg till Dragsvik. Tyvärr hann vi inte vara där så länge innan han skulle tillbaka, men det var ingen onödig resa dit, tvärtom. Efter nästan två veckor var det obeskrivligt roligt att se honom igen, och han verkade nog också rätt så glad. Besöket gjorde det lättare att klara av resten av veckan. Bara fem dagar kvar tills vi ses igen. Måste medge att det besöket var betydelsefullt.

Jag har även något att glädjas åt och se framemot innan veckoslutet och Jans permission. På torsdagen skall jag med en grupp från skolan på ett besök till munkklostret i Valamo, där vi stannar över natten och får bekanta oss med stället. Jag tror det kan bli riktigt intressant, dels för att det är allmänbildande och så, och dels för att helt enkelt få uppleva tystnaden och ensamheten där ute mitt i skogen och ingenstans.

Liten tuva stjälper ofta stort lass. En enda liten detalj kan fälla ett stort projekt, ett helt liv. Finns det ett ordspråk som beskriver det motsatta? Ett ord, ett leende, vad som helst som kan verka obetydligt, kan rädda ens dag, ens liv. Borde skaffa mig en ordspråksbok.

För att klara av situationer man inte gillar gäller det att hålla humöret uppe. Även om det känns hopplöst, så är det ändå bättre att försöka se det halvfulla glaset (usch, låter som min rektor i högstadiet, men hon hade ju trots allt rätt). Och det som hjälper mig att tänka positivt är att jag vet att någon bär mig, håller mig i handen, leder mig. Jag är inte ensam. Halleluja!

Var glad!