Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne

09 december 2006

Lördag kväll

"Det är jättelängesedan jag har varit sjuk. Jag blir typ aldrig sjuk." Så lät det för några dagar sedan. Peppar, peppar, ta i trä! Dagen därpå var jag förkyld. Borde aldrig har sagt sådär. Nåja, allvarligt är det inte, bara hosta och halsont. Det dör jag inte av i första taget.
Folk beter sig så olika när de är sjuka. En del gräver ner sig under lager av täcken i självömkan, gnäller över minsta sak, behöver hjälp med att sätta sig upp, ser till att andra fungerar som passoppar och tror att man håller på att dö. Andra spelar hjältar genom att förneka sitt sjukdomstillstånd och gå till jobbet som vanligt och håller igång tills de stupar. Jag vet inte av vilken sort jag är. Jag skriver inte mitt testamente bara för att jag har lite hosta (vilket jag har nu), men jag är inte heller dum och går till träningen eftersom jag vet att det är bäst att stanna hemma och ta hand om mig själv. Eller låta någon annan ta hand om mig, om det finns någon frivillig.

Jag har i alla fall uträttat något idag. Inte rikitigt det jag skulle har bordat göra, men det här är ändå bättre än ingenting alls. Jag gjorde något jag aldrig tidigare har gjort. Jag bakade pepparkakor av färdig, djupfryst pepparkaksdeg. Vi hade kvar i frysen efter Staffans pepparkakshusprojekt för länge sedan, så jag tänkte att jag kunde prova på det och baka egna, riktiga närmare jul. Ingen annan var hemma då jag bakade- hurra! Äntligen en chans att göra fina pepparkakor precis på mitt eget sätt. Ingen trängsel vid bakbordet, inget slitande i pepparkaksformarna och inga pepparkaksgummor med oproportionerligt stora bröst. Jättefina blev de. Innan jag hade satt dem i ugnen. Småningom blev degen svår att kavla ut, den ville bara spricka. Snart tog tröt mitt tålamod och den sista plåten bestod av jättetjocka hästar och pepparkakskorvar, vilket inte var så snyggt men som uppskattades av mina bröder. De flesta blev i alla fall fina, men jag tycker nog mer om våra egna. De här smakade inte så mycket, och jag tycker över lag att det hör till att laga egen pepparkaksdeg. Kanske måste jag göra en till sats om någon vecka, från början till slut utan fusk. Då antar jag att vi är fler som trängs kring bordet eftersom pepparkaksbaket är en tradition man inte får missa och för att degen är väldigt god.

Var på teater idag också, på sista föreställningen av En helkvällsgrej med André Wickström. Jag tror jag aldrig tidigare har skrattat i två timmar i sträck. Det var verkligen underhållande. Damen bredvid skrattade så hon grät. Det är kul med teater. Jag uppskattar verkligen det. Var på Struts igår och skall på Mamma betalar på tisdag. Okej sådana här teaterfreaks är vi inte i familjen, det har bara råkat sig att allt kommer på samma gång. Men ett par gånger om året går jag i alla fall på teater. Blir alltid väldigt imponerad av skådespelarna. De kan uttrycka så otroligt mycket då de står på scenen och klär sig i en helt annan roll, en helt annan personlighet. Ibland skulle det vara bra att kunna göra så i vardagen också- ta på sig en annan roll och fly verkligheten.

Två veckor kvar till jul. Jag har de flesta julklappar fixade, de sista är ännu under processering. Men läget är under kontroll vilket känns skönt. Men någon vit jul verkar det inte bli. Det säger meteorologerna i alla fall. Men jag hoppas fortfarande på lite snö till julen. Ens några flingor för att skapa lite stämning.
2 veckor till julafton.
I'm dreaming of a white Christmas....

4 Comments:

At 11:12 fm, Blogger Sofie said...

Det stämmer att det brukar bli lite stressigt när alla lagar pepparkakor på samma gång!;) Fast det är också en del av charmen. Hos oss är den största stressorsaken bland syskonen att de andra äter så mycket deg:P Eller alla tänker väl att "de andra" äter för mycket:P ...

 
At 11:19 em, Anonymous Anonym said...

"Damen bredvid skrattade så hon grät." Ja trodde du mena Jan, innan ja så att inlägget var sänt på lörda kväll

 
At 9:42 em, Blogger Hejafreja said...

haha nå de sku mycke väl ha kunna vara jan ;) rolit va d i alla fall

 
At 8:31 em, Anonymous Anonym said...

mysit

 

Skicka en kommentar

<< Home