Steg för steg mot vuxenlivet

Idag har jag varit till banken och skaffat mig nätbankskoder så att jag kan börja betala räkningar över nätet. Plötsligt kände jag mig mer vuxen.
När blir jag vuxen?
Även om jag är myndig skulle jag inte säga att jag är fullvuxen. Jag är ju dessutom ännu tonåring. Bor hemma hos mamma och pappa och är omhändertagen och försörjd. Nej, jag är nog inte på långa vägar vuxen ännu. Dock kändes det lite vuxet att skaffa nätbankstjänster. Och väldigt vuxet att betala räkning på egen hand.
Jag tror inte åldern spelar någon större roll i fråga om huruvida man är fullvuxen eller ej. Okej, som myndig har man en massa skyldigheter, man får köra bil och köpa vin, men det är nog det enda. Så länge jag bor under mina föräldrars tak är jag inte vuxen. Inte ens om jag skulle bo här när jag är 35.
Om jag blir tvungen att flytta hemifrån i höst? Blir jag vuxen då? Det är väl ett steg åt det hållet, men jag tror det snarare innebär självständighet. Och om jag skaffar jobb? Egna inkomster är nog väldigt vuxet. Men det räcker nog inte för att jag skulle definiera mig som fullvuxen. Ung är nog snarare det rätta ordet. Inte ens ung vuxen låter särskilt bra.
Även om jag bodde ensam, lagar mat åt mig själv, arbetar och betalar räkningar skulle jag inte vara riktigt vuxen. Jag tror jag kan kalla mig vuxen först sedan då jag har någon annan än mig själv på mitt ansvar.
Tills vidare kan jag bara ta ansvar, vara förståndig, klok och låtsasvuxen för att alltid kunna svänga om och komma tillbaka hem för att matas.