Ny dille

Fixa idéer brukar försvinna ur världen lika snabbt som de har kläckts. Ibland varar de lite längre, ibland stannar det bara vid själva tanken. Samlande hör till sådana saker som jag som barn rätt ofta hade pippi på. Jag samlade på allt från ekollon och stenar till pinsar och mjölktänder (usch så äckligt). Samlingsmanin gick i vågor och förr eller senare försvann skatterna i samband med någon storstädning. En gång när pappa visade mig sin fina frimärkssamling fick jag för mig att fortsätta på den. Jag orkade en dag, utan att utöka samlingen desto mer.
Förändring av livsstil är en annan sak jag nu och då får dille på. Jag kan bestämma mig för att godisstrejka och bara äta grönsaker. Det håller kanske två dagar, sedan inser jag hur mycket jag går miste om. Jag kan bestämma mig för att jag klär i rött och bara titta efter röda plagg när jag shoppar. Senast jag bestämde mig för ett nytt projekt var i höstas då jag absolut skulle börja sticka, samt att lära mig virka. Jag stickade en halsduk och ett par benvärmare och sedan fick jag nog.
Min nya dille är ändå bokstavligen mer matnyttig än en samling gem. Jag har suttit och bläddrat i damtidningar på jobbet (väldigt stressiga arbetsdagar) och hittat en massa trevliga recept. Det ledde till den briljanta idén att börja klippa ut recept och samla dem i en alldeles egen receptbok. Jag har redan tänkt ut hur fint jag skall arkivera, och jag antar att jag blir tvungen att göra en alldeles skild mapp för bakverk och desserer, eftersom jag är ganska ivrig att klippa ut sådana recept. Mitt projekt har nu kommit till den fasen att jag har en hög men recept hipp som happ på mitt golv. I de flesta fall skulle jag småningom tröttna och inte orka sätta mig ner och göra något åt saken, men den här gången skall jag försöka fullfölja mitt projekt. Det kan vara bra att ha.
Jag har nog börjat gilla matlagning också, och experimenterar gärna i köket. Särskilt nu när det finns hallon på gården. Jag har stått i snåret idag igen. Snart är vinbären och krusbären mogna också. Får se vad jag kokar ihop då.

Äta bör man, annars dör man.

Äntligen kom sommarvärmen. Stationära högtryck, välkommen!