Trysil

Till min stora glädje fick jag uppleva en ordentlig vinter i år, något jag har varit besviken på de senaste åren. Med ordentlig vinter menar jag snö, kyla och massor av skidåkning, och det fick jag uppleva i och med en veckas skidsemester i Trysil. Kallt är det här hemma också, så nu kan jag bara hoppas på snö så att jag kommer ut i spåret nu när jag har skidivern på topp.

På annandag packade jag, mamma, pappa, Robin och Jan in oss och vårt pick och pack i bilen och så bar det av till Norge. Vår familj har gjort skidresor i över tio år nu, men det är ett par år sedan jag var med senast så jag såg verkligen framemot resan.

Vi hade ett strålande väder hela veckan, om än lite kyligt. Efter en hel dag ute i den skägglavsvänliga friska luften var vi alla mer eller mindre matta och hungriga, och vad är bättre än det? Jag fick ta ut all fysisk energi medan jag fullständigt kopplade bort allt som har med vardaglig tankeverksamhet att göra. Jag njöt av att stå i slalombacken igen efter två års paus och åka nerför de kilometerlånga backarna med en svindlande vacker vy framför mig. Jag introduserade också längdskidåkningens charm för min blivande man (snor, svett och uppförsbackar), och dryga 70 kilometer på fem dagar tycker jag vi kan vara stolta över.

Även om ingen dag är lik en annan, tänker jag inte referera resan från början till slut. Ingen orkar ändå läsa det. Eftersom en bild säger mer än tusen ord, tänkte jag avsluta med hjälp av några bilder och Markoolio.

Vi drar till fjällen

fest hela kvällen

Ute och glider med (snowboard) och skider

Vi drar till fjällen

fest hela kvällen

Se upp i backen för finska attacken!