Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne

06 april 2010

Påsk, projekt och plaskväder

Vart tog vintern vägen? Jag undrar om det är ett tecken på att man blir gammal då man märker att tiden går alldeles för fort. Fastetiden flög förbi, och så blev det plötsligt påsk. Påsken var förbi fortare än kvickt den också, och jag antar att jag innan jag vet ordet av skriver vårens sista tent. Det får gärna gå fort, bäst att försöka hinna med i svängarna bara.
Påsken var nog en skön paus från vardagen. Jag ägnade inte en tanke åt studierna på fyra dagar, jag fick sova ut och ta dagarna i egen takt. Det störde mig inte att jag inte "gjorde något av dagen", en känsla jag får rätt så ofta om jag inte är produktiv. Den hypereffektiva sidan av mig fick ta det lugnt för en gångs skull. Fast okej, jag hann ju nog med en hel massa saker under påsken ändå. Lägenheten blev vårstädad och vi hann besöka släktingar och vänner. Det är ju också att göra någonting, och med närmare eftertanke är sådana saker väldigt viktiga.
Påsken gav mig återigen en möjlighet till att tänka på annat än chokladägg och memma (även om det nog hör till påsken). Påsken är ju ändå den största högtiden, så den tid jag fick för bön, bibelläsning och meditation är jag tacksam för. Tacksam för fastetiden är jag också, trots att den kanske inte gick helt som planerat. Oberoende väckte den många tankar och nya insikter, så till någon nytta var det nog att fasta. Jag fick en del bättre vanor, och det bästa är att jag trots att fastan är över kan försöka hålla fast vid de vanor jag fått.

Våren är en sådan där årstid då allting börjar gro och grönska. Det är kanske inte ännu aktuellt i naturen, men åtminstone hos mig brukar den där vårkänslan föra med sig en massa projekt som jag ämnar uträtta. Det senaste är att plantera blommor och göra balkongen fin, vilket resulterade i en tur till Plantagen. Jag får ge mig till tåls några veckor, tills det blir lite varmare, men inne kunde jag åtminstone plantera om våra växter. Så nu är det vår inne hos oss. Jag är inte känd för mina gröna fingrar, så får se vad det blir. Kanske får Jan fungera som trädgårdsmästare om jag inte har någon framgång. Om projektet går lika bra som när jag skulle börja sticka, lär det inte bli särskilt långvarigt.
Ett annat intresse som visserligen har utvecklats under en längre period är matlagning. Det är hur kul som helst att planera vad vi skall äta, och jag njuter av att baka och servera hembakat bröd till kvällsmat. Det är skönt att få förverkliga sig själv ibland, och att få känna sig nöjd och belåten om jag lyckats koka ihop något gott.

Våren är nog på kommande, även om det för tillfället är ganska ruskigt väder. Den brinnande ivern att få klä sig i ljusa, lätta, våriga kläder och förnya garderoben (i väntan på Galna Dagar...) får vänta lite ännu. Tur att gummistövlar är inne nu, och tur att jag har ett par röda fina att plaska i pölarna med.